Kärleksdikt

fick en vacker dikt av Ida idag:

Anna min Anna,

du får hela min värld att stanna.

Du borta hos brudarna i kärleken bor,

att boendet är uppkallat efter dig, jag tror.

Du gärna mot fjällen Gröna faran styr

och väl där både snö och pojkar efter dig yr.

Du dissar karlar på löpande band

För det är ingen som har varit värd din hand.


Mycket kärlek.


Din hängivna Ida.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback